Tinnitus och hörsel

    Örats funktion

    Om hörselgångens påverkan av ljudet?
    Hur hårsinnescellerna reagerar på ljud och hur tinnitus/ljudöverkänslighet och distorsion förmodligen uppstår?

    Tinnitus och hörselskada

    Hörselnedsättning, tinnitus och förändrad ljudkänslighet är symtom på innerörehörselskada. Tinnitus kan ofta förekomma utan samtidig hörselnedsättning. Ljudförvrängning och lockkänsla kan också upplevas vid eller efter ljudbelastning. Ljudkänsligheten kan vara kombinerad med öronsmärta och yrsel. Övergående hörselpåverkan, t.ex. hörselnedsättning och tinnitus, efter en orkesterövning eller konsert skall tolkas som en tillfällig bullerskada och samtidigt som ett varningstecken för bestående skada.

    I många fall är tinnitus och hörselnedsättning övergående symtom efter något dygn. I andra fall kvarstår tinnitus som tecken på mer uttalad skada.

    Tinnitus kan höras i ena eller båda öronen, ibland inne i huvudet. Efter tinnitusdebut bör öronen undersökas för att utesluta vaxpropp och öroninflammation, som tillfälligt kan ge tinnitus. En hörselundersökning rekommenderas. Vid hörselnedsättning kan bullerskada eller annan hörselskada identifieras och prognosen för tinnitus beskrivas.

    Tinnitus upplevs starkare och med högre besvärsgrad vid samtidig trötthet, smärta, stress och oro (ångest). En ond cirkel uppstår om sömnen påverkas. Besvärsgraden beror ofta på hjärnans förmåga att filtrera bort tinnitusupplevelsen. Denna förmåga kan vara försämrad vid ångest och nedstämdhet. I den lugna, friska hjärnan dämpas tinnitusljudet och upplevs bara då man lyssnar efter det. Prognosen för tinnitus är oftast god, men oftast kvarstår tinnitus i någon grad även efter behandling.

    Tinnitus går att behandla. Det finns någon behandlingsmetod för alla, men ingen som släcker ut tinnitus. Ljudbehandling kan vara ett sätt. Hörapparat vid samtidig hörselnedsättning eller ljudstimulerare för att träna hjärnan att tåla ljud. Hjälp av psykolog för att begränsa tinnitusförstärkande stress, ångest och nedstämdhet och smärtlindring genom behandling hos sjukgymnast är andra metoder.

    Musikern behöver ljudvila efter en ljudbelastning, som orsakat tinnitus. Ljudvilan bör pågå tills tinnitus och ljudkänslighet minskat i besvärsgrad, minst en till två veckor.

    Samtidig medicinering kan övervägas för att lindra skadan i innerörat. Musikern behöver också analysera sitt musicerande, sitt dags- och veckoschema med musik, sin placering i orkestern, sitt deltagande i ljudstarka musikverk och träna sig att använda hörselskydd.

    Artist- och Musikerhälsan kan genom sina audionomer, läkare, sjukgymnast, psykolog etc undersöka öron och hörsel och ge råd och behandling vid besvär av tinnitus och andra hörselskadesymtom.

    Per Broms, läkare

    Hur mycket tål örat utan att bli påverkat?

    dB är ett matematiskt uttryck, då kvoten mellan aktuell ljudstyrka och en jämförelsestyrka uttryckes som en logaritm.

    En ökning/minskning av dB-talet med 10 innebär 10 ggr högre/mindre ljudstyrka. +/- 20 dB innebär 100 ggr högre/mindre ljudstyrka. En ökning/minskning med 3 dB innebär dubbel/halv ljudstyrka.

    Våra öron kan inte avgöra mindre dB-ändringar. Det behövs en ökning med 10 dB för att ljudet skall upplevas dubbelt så starkt.

    Enligt Arbetarskyddsstyrelsens bestämmelser tål de flesta människor 85 dB 8 tim/ dag under 5 dagar / vecka. Tåligheten är individuell, så att denna ljudmängd kan vara för stor för en del människor. Med vetskapen att +3 dB innebär dubbel ljudstyrka, tåles 88 dB 4 tim / dag o.s.v. enligt tabellen.

    Effekten av olika ljudnivåer, hur mycket vi i princip tål:

    Ljudnivå Tid
    85 dB – 8 h
    88 dB – 4 h
    91 dB – 2 h
    94 dB – 1 h
    97 dB – 30 min
    100 dB – 15 min
    103 dB – 7 min
    106 dB – 3 min
    109 dB – 1,5 min

    Tidsgräns. Gränsvärden för exponering för buller efter vilken risken för hörselskada är sannolik

    dB – hur upplevs en förändring av ljudtrycket?

    En ökning/minskning av ljudtrycket med 3 dB innebär dubbelt så starkt/hälften så starkt, men för att örat ska uppleva det som dubbel ökning/minskning behövs 10 dB skillnad!

    Vad behöver arbetsgivare och musiker veta om ljuddosernas påverkan?

    88 4 tim
    91 2 tim
    94 1 tim
    97 30 min
    100 15 min
    103 7,5 min
    106 4 min
    109 2 min
    112 1 min

    Tabell 8.3. Den tid det tar för att uppnå 85 dB daglig bullerexponeringsnivå vid olika ljudnivåer.

    I arbetsmiljölagen finns rekommendationer för att inte få en hörselskada och då inkluderas de vanligaste konsekvenserna med tinnitus, ljudöverkänslighet och ljuddistorsion. För de som är regelbundet utsatta för ljudexponering i sin vardag ska arbetsgivaren tillhandahålla regelbundna hörselundersökningar, där det görs undersökning både av luft- och benledning, för att vid en eventuell hörselnedsättning veta var i ”hörselkedjan” som påverkan finns.

    För att veta vilken dos som musiker utsätts för, så behöver man ta med hela dygnsdosen dvs både egen övning, lyssnande, repetitioner och konserter. Vi är olika känsliga för ljudnivåerna som blir och vår upplevelse blir såklart då också olika. Därför behövs mätningar. Hur ljudnivåerna blir för de olika musikerna behöver man också mäta, men man vet också att de musiker, som befinner sig nära ljudstarka instrument, som slagverkare och blåsare, kan skyddas. Musiker, som producerar starka ljud placeras 0,5 – 1 m upp på en gradäng.

    Om avståndet mellan musikerna ökas kan ljudstyrkan sänkas ( om avståndet fördubblas blir effekten minus 6 dB, d.v.s. ljudstyrkan minskas till en fjärdedel ).

    Om tex hornen har en skärm bakom sig i 45 graders vinkel, så går deras ljud bättre ut. Skärmar av akryl med ljudabsorberande ristat material på båda sidor kan minska ljudtrycket. För att stråkinstrumentens ljud ska sprida sig till publiken, så är det viktig att ha cirka 2 m fri golvyta framföra stråksektionen. Allt ovanstående är exempel på hantering av de olika ljudstarka instrumenten i en orkester/ensemble.

    Pauser med tystnad är oerhört viktigt i skyddande syfte. Programmet och hur ljudstarka produktioner växlas med mindre ljudstarka har också en viktig skyddande effekt.

    Vad går att påverka av ljudnivåerna i en ensemble?

    För att kunna genomföra skyddande åtgärder behövs kunskap om ljudnivån. Lokalens ytor och höjd i taket är avgörande, att det finns utrymme för varje musiker på cirka 2 m2, är ett minimikrav. Kommer ensemblen till en mindre lokal är det av stor vikt att minska ljudnivåerna totalt sett.

    För elektrifierad musik kan nivåerna minskas när medhörningen placeras högre upp än på golvet. Viktigt även där med avstånden mellan musikerna. Att trumset har skärmar runt sina instrument.

    Referat från olika internationella studier

    1.I review artikeln framkommer att det är 38,6 % musiker, som har hörselskador, med hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet och diplacusis. Pop/rock musiker är mer drabbade dvs 63,5 % mot klassiska musiker 32,8 %.

    Tinnitus var lika vanligt hos dessa båda grupper, men ljudöverkänslighet vanligare hos pop/rock musiker och diplacusis vanligare hos klassiska musiker. Hörselnedsättning hos pop/rock var symmetrisk till 68 % men klassiska musiker bara till 44,5 %. Hörselskadorna var vanligast i området 3000 Hz-6000 Hz. Tinnitus hade 26,3 % mot normalbefolkningen 17 %.

    2.I Danmark har man genomfört ljudmätningar i två orkestrar med mikrofoner placerade vid båda öronen på musikerna och med digitalmätare. Det är både den egna övningen, repetitioner och konserter. Brasset ligger på 86-98 dBA. Trumpetarna alltid över 93 dBA. Träblås 80-97 dBA. Småstråkarna på 82-98 dBA och här är vänster öra högre exponerat, 4,6 dBA. Peak hos träblås är lägre än för småstråkarna. Det är violastämman och 2:a fiolstämman, som är mer exponerad än 1:a fiolstämman. Cello och bas har betydligt lägre exponering. Slagverk har ofta peak mer än 115 dBA och brasset kan ha peak över 133 dBA. I denna studie blir slutsatsen att den egna övningen är viktig att inkludera vad gäller exponeringen. 2:a fiol och viola sitter i dessa mätningar mitt i orkestern.

    3.I den finska studien är exponeringen mätt med dosimeter och hörseltest har utförts. Det visar att hörselnedsättningen ligger över 3000 Hz, oftare än vad hörselskador i befolkningen i allmänhet. 30 % av musikerna upplevde tinnitus och lite fler hade återkommande besvär av ljudöverkänslighet. I exponeringen var det trumpet, piccola och horn, som var mest exponerade med nivåer mer än 90 dBA.

    4.I Queensland Symphony Orchestra har ett program för hörselns bevarande funnits sedan 2005 och man fortsätter att utveckla och förändra detta för att kunna motverka skador. Det finns en betydande databas av exponeringsmätningar i orkesterns olika produktioner, så att man vet bättre hur man sannolikt kommer exponeras i de olika musikstyckena. Det görs också nya mätningar för att skaffa kunskaper om exponering av nya verk och när det är nya orkesterdukningar. Allt detta kan bli underlag för riskvärdering inför ett orkesterprojekt. Viktigt med återkommande hörseltest och uppföljning av det. Det finns en person, som håller ihop hela detta projekt, projektkoordinator. Det finns en programkommitté med ledning, konstnärlig ledare, musiker, programansvarig. Viktigt att det kan diskuteras olika skydd som hörselproppar, skärmar, placering. En person med specialkunskap kring hörselskydd och musikexponering är utbildare och finns regelbundet för att ge utbildning till musiker och till tekniker.

    Referenser

    Arbetsmiljöverkets Rapport 2009:1 om Musik och höga ljud-praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen.
    1. Hearing Loss, Tinnitus,Hyperacusis, Diplacusis in Professional Musicians: A Systematic Review (41 artiklar). Ariana di Stadio et al.
    2. Sound Exposure of Symphony Orchestra Musicians. Jesper Hvass et al; Odense University Hospital
    3. Hearing Loss in Classical-orchestra Musicians. Esko Toppila et al.
    4. Description and Evaluation of a Hearing Conservation Program in Use in a Professional
    Symphony Orchestra. Ian O`Brien et al.

    / Karin Engquist, läkare

    Karin Engquist och Ing-Marie Olsson
    Artist- & Musikerhälsan
    Östra Rönneholmsvägen 9B
    211 47 Malmö
    Phone: +46 (0)708 670 647

    Contact information for the various teams and their employees →

    Follow us!

    © Artist- & Musikerhälsan 2020